Fitness
Jag äger ett gymkort. Det bor i min plånbok och haft semester ända sedan det hamnade där för två månader sedan. Nu är det dock slut på det roliga, både för kortet och för mig. Jag har nämligen blivit motionär.
Tyvärr har jag även försummat mina muskler en del. Så mycket att jag inte trodde att de fanns längre. Tji fick jag. De finns inte bara, de hämnades rejält för att jag väckte dem ur sin långa dvala. Just nu har jag sån träningsvärk att jag inte kommer upp ur soffan.
Working out is good for me.
/Sarut
Julen har passerat, och den var fin. För något år sedan hade jag nog skrämts av kaoset som uppstår när sex barn, fem vuxna, fyra katter och en hund samlas för att fira jul i en l liten tvåa i Norrland. Men det var då det. Nu är det piece of cake, och jag förstår inte vad det senaste året gjort med mig egentligen. Har jag gått och skaffat mig ett tålamod?
/Hannu
Spongebob deadpants
Jag hade besök av Hannu och hennes fästman Tapiren för ett tag sedan. Som bekant har tapiren en kull med ungar. Ungar som bor hemma hos Hannu sisådär varannan vecka. Varannan vecka sysslar Tapiren intensivt barnuppfostran. Han lär dem till exempel att skratta som Spongebob squarepants. När de häsade på visade an hur det kunde låta. Jag blev inte så avundsjuk på Hannu. Alls.
/Sarut
Them cross eyez
När jag och Hannu bodde ihop fanns det två saker jag gillade extra mycket:
1. När Hannut satt vid datorn
2. När Hannu var trött.
Båda dessa situationer lockade nämligen alltid fram hennes allra bästa egenskap. Skelet. Vid brist på energi eller vid djup koncentration slutade ögonen alltid lyda, vilket var hemskt roligt. Om man var Sarut.
I helgen var Hannu och hälsade på mig. Jag såg till att ställa till med galej lite för att jag fyllt år, men även med baktanken att få Hannut att bli bakfull och sömnig.
Dagen efter var en av årets roligaste.
Tack för att du förgyllde min helg Hannu.
/Sarut
Lovalot
Jag är lite av en periodare. Jag konsumerar saker väldigt intensivt i cykler. Framförallt maträtter, låtar och skiljetecken.
Länge har jag varit löjligt besatt av paranteser, men med nytt jobb har jag dammat av en annan gammal favorit:
Kommatecknet.
Det började i liten skala, men eskalerade snabbt. Idag frågade min AD för första gången om det verkligen var nödvändigt med fyra komman i en och samma mening.
Jag tog bort ett.
/Sarut